Familjens, privategendomens och statens ursprung : i anslutning till Lewis H. Morgans forskningar

Ett av den vetenskapliga socialismens rundläggande dokument. Med utgångspunkt från dåtidens senaste forskning använder Friedrich Engels den materialistiska historieteori som han och Karl Marx utarbetat för att förklara hur klassamhället, staten och kvinnoförtrycket uppstod.

Med [...]
Visa längre beskrivning

Ett av den vetenskapliga socialismens rundläggande dokument. Med utgångspunkt från dåtidens senaste forskning använder Friedrich Engels den materialistiska historieteori som han och Karl Marx utarbetat för att förklara hur klassamhället, staten och kvinnoförtrycket uppstod.

Med förord av Tiina Rosenberg, professor i genusvetenskap.

"Texten är skriven 1884. Måste man göra lång sökta tolkningar för att den ska säga oss något om våra liv? Vår tids stötande och blötande av familjeideal är knappast nytt, ­förstår var och en som läser Engels. Diskussionen om kärnfamiljens eventuella skadlighet är ungefär lika gammal som den privata äganderätt som en gång födde monogamin. (Dagens Nyheter) Läs hela

"Vad finns det då för skäl att läsa ett så pass gammalt arbete? Tiina Rosenberg ger i ett kort förord några feministiska och anti-heterosexistiska skäl att läsa skriften. Andra skäl är Engels klarläggande, med stöd av Morgan, av kopplingen mellan ägande, familjestrukturer och släktskapssystem, till exempel sexuella relationer. Och framförallt ger Engels oss en nyckel att tolka vår förhistoria. Det är även idag befriande att läsa hur borgarklassens myt om kärnfamiljens historiska primat pulvriseras (...) Förlaget skall ha stort beröm för utgivningen." (Folket i Bild/Kulturfront)

"Den grundläggande insikten att det finns samband mellan ett samhälles ekonomiska ordning och hur man organiserar kärlek, sexualitet och fortplantning gör Engels bok också till en feministisk klassiker. Det gäller inte minst hans analys av prostitutionen och den monogama kärnfamiljen som två sidor av samma mynt. I båda sammanhangen var kvinnan köpt och förslavad, menade Engels, och vände upp och ned på den tidens moraliska tudelning i horor och ärbara kvinnor. Intressant är också hans sätt att se den västerländska familjeformens kulturbundenhet i ljuset av andra kulturer och inte nödvändigtvis betrakta den som överlägsen." (Arbetaren)

"Engels trodde att vi stod inför en omvälvning där 1800-talets patriarkala monogami, liksom dess följeslagare prostitutionen, skulle försvinna. Fram skulle ett nytt samhälle växa, där män snarare blev verkligt monogama än kvinnorna polygama, och de skulle okomplicerat skilja sig när kärleken dog. I dag kallas det seriell monogami. Engels var öppen för att sexualiteten i framtiden kommer att organiseras på okända sätt. (Aftonbladet)