Fronesis 21 Kunskap

Vårt samhälle beskrivs ofta som ett kunskapssamhälle. Allt fler tillbringar allt större del av sina liv i utbildningsinstitutioner. Inom politiken diskuteras ständigt hur kriser inom utbildningsväsendet ska lösas eller hur fler ska bli mer välutbildade. På den globala marknaden är en befol [...]
Visa längre beskrivning

Vårt samhälle beskrivs ofta som ett kunskapssamhälle. Allt fler tillbringar allt större del av sina liv i utbildningsinstitutioner. Inom politiken diskuteras ständigt hur kriser inom utbildningsväsendet ska lösas eller hur fler ska bli mer välutbildade. På den globala marknaden är en befolkning med goda akademiska meriter ett centralt konkurrensmedel. Kunskap blir ett allt viktigare kapital och utbildnings- och forskningspolitiken sammanfaller alltmer med tillväxtpolitiken. En annan tydlig utveckling är hur kunskaper i större utsträckning behandlas som varor. Något som idag tar sig uttryck i juridiska strider kring immateriella rättigheter ? om allt ifrån patentering av biologiskt liv till frågor om fildelning.

Fronesis nr 21 handlar om kunskap, utbildning och makt. Det handlar dels om själva kunskapsbegreppet. Vad händer med upplysningens föreställning om kunskap som en väg till befrielse i en tid som vår? Bruno Latour talar om skiljelinjen mellan vetenskap och politik, och om hur det demokratiska samhället gör en sådan skiljelinje allt svårare att upprätthålla. Pierre Bourdieu diskuterar hur vetenskapens kunskapsbegrepp förtränger sin sociala grund.

Numret handlar även om de konkreta förändringar vi ser inom utbildningsväsende och forskning samt om hur kunskap samspelar med eller utmanar strukturer baserade på klass och kön. Sue Jackson diskuterar brittiska arbetarklasskvinnors erfararenheter av »livslångt lärande«. Hur kunskapen allt mer behandlas som en vara vid de amerikanska universiteten skriver David F Noble om.

I andra texter belyser svenska forskare utvecklingar inom akademi och utbildningspolitik i vårt eget land. Anett Schenk beskriver den socialdemokratiska utbildningspolitikens förändring, från fokus på klass till fokus på genus. Mats Benner beskriver hur forskning idag allt mer betraktas som ett politiskt styrinstrument. Mikael Börjesson pekar på hur utlandsstudier skapar nya hierarkier mellan sociala grupper och lärosäten.

Innehåll:

Ylva Gislén, Anders Kalat och Anne-Sofie Kalat: Kunskapens villkor

Johan Lindgren och Miia Torikka: Kunskapsteori och praktik

Pierre Bourdieu: Kritik av det skolastiska förnuftet

Ylva Gislén: »You will be assimilated« ? Bruno Latour och det planetära kollektivet

Bruno Latour: Från sakligheter till angelägenheter

Caroline Ramazanoglu och Janet Holland: Kan vi säga som det är?

Sue Jackson: Livslångt tjänande: Arbetarklasskvinnor och livslångt lärande

Mikael Börjesson: Transnationella utbildningsstrategier och nationella logiker

Anett Schenk: Från arbetarklass till kvinnor ? och tillbaka?

Mats Benner: Vetenskap, makt och politik i framtiden

Henrik Nordvall: Oscar Olsson, arbetarklassen och kampen om kulturarvet

Oscar Olsson: Studiecirkelarbetet ? Folkrörelse eller utvalt sällskap?

Johan Söderberg: Klass i kunskapsfabriken

Greig de Peuter och Nick Dyer-Witheford: En lekfull mängd?

David F Noble: Digitala examensfabriker ? automatiseringen av den högre utbildningen