Moa Martinson är en av Sveriges mest lästa men minst studerade författare. Ebba Witt-Brattströms omtalade studie ger en första djupbild av detta författarskap och placerar in Moa Martinson som en nydanande modernist.

[...]

Nu är det 1906. Mia ska stå på egna ben. Som barnpiga på en prästgård lär hon känna en nöd av annat slag än hon är van vid. I förtvivlan flyr hon från känslokylan och får jobb som brödskärerska på Norrköpingsutställningen. Där möter hon kärleken i den vackra uppasserskan Adas [...]

Mor gifter sig och Mia kan inte alls förstå vad det ska vara bra för. Styvfadern tillhör kategorin vuxna som inte tror att en sjuårs barnunge begriper mer än en tremånaders gris. Varför kvinnorna vill ha en vacker karl som tar dem om livet och gör dem med barn är ett av tillvarons mysterie[...]

Året är 1906. Sextonåriga Mia står på egna ben och har fått arbete som barnpiga i en prästgård. Men där får hon lida nöd av annat slag än hon är van vid och flyr i förtvivlan till barndomsstaden Norrköping. Hon får jobb som brödskärerska och lär bland annat känna den vackra uppas[...]

Mor gifter sig och Mia kan inte alls förstå vad det ska vara bra för. Styvfadern tillhör kategorin vuxna som inte tror att en sjuårs barnunge begriper mer än en tremånaders gris. Varför kvinnorna vill ha en vacker karl som tar dem om livet och gör dem med barn är ett av tillvarons my[...]

Mor gifter sig är en av den svenska arbetarlitteraturens klassiker. Genom flickan Mia skildrar Moa Martinson sin egen uppväxt bland det fattiga folket i sekelskiftets Sverige.

Det är slutet av 1800-talet och livet är fattigt för Mia och hennes mor. De tvingas ständigt flytta när Albert[...]

Moa Martinsons debutbok

Sally och Ellen växer upp i Norrköpings fattigkvarter åren kring sekelskiftet 1900. I vuxen ålder finner de varandra i vardagens kamp mot fattigdom och förnedring. För den saktmodiga Ellen, gift med en spritglad rallare, handlar det främst om bröd till barn[...]

Först ut som konstnär i Ord&Bilds galleri är Ida Lehtonen som utifrån ord och fraser ur numret tagit fram bilder från nätet.



Magnus Bremmer skriver om hur de första fotografierna uppfattades som brutala, som att de gav »samma vigt åt den blanka vestknappen som åt det tindra[...]