I övre Norrland, »ödelandet«, fann Stina Aronson [1892-1956] sin slutliga litterära hemvist 1946 med romanen Hitom himlen. I denna reducerade värld, där människor, djur och ting tycks bilda stumma punkter mot det karga landskapet, träder berättelsen om Emma Niskanpääs liv fram ett liv i[...]
Berättelsen om Emma handlar om moderskärlekens högt uppskruvade, flämtande låga. Moderns trasiga kropp, och svåra smärtor, är spår efter förlossningen av hennes enfödde son John [...]. I Hitom himlen visar Aronson en modernistiskt färgad respektlöshet mot romanläsarens invanda förvän[...]
Feberboken utgavs första gången 1931, och publiceras nu med ett förord av Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap.
Feberboken, som skrevs av Stina Aronson under pseudonymen Mimmi Palm, kan ses som ett modernistiskt manifest. Liksom för de svenska manliga modernisterna, [...]
Harriet är på rymmen från nervhemmet, där hon placerats av sin man i hopp om att hon ska stilla sina överspända tankar och bli en snäll, normal fru. Men nervhemmet har knappast återanpassat Harriet till den sansade hustrurollen. Tvärtom tror hon nu att "allting kanske i själva verket är a[...]
Diktsamlingen Tolv hav besitter ett glödande modernistiskt formspråk. Här finns en feber som känns igen från Edith Södergran. Det är blod, passion, febervita lakan och djupaste allvar. Men lika ofta sarkasmer, ambivalenser och tvära kast.
Många känner främst till Stina Aronson[...]